Bloggflytt

Någon gång de närmaste veckorna kommer jag att flytta bloggen från ett webbhotell hos box till en egen server. Det känns lite meningslöst att betala för serverutrymme sen jag skaffade servern för budgetist-projektet, och nu kom räkningen från box och fick avgöra saken. Det är möjligt att bloggen kommer ligga oåtkomlig en tid på grund av detta. Adressen kommer även i fortsättningen att vara baba.se (varför baba?), men jag leker med tanken på att ta bort /blog-delen - det är ju ändå bara bloggen som ligger där.

Ingen återvändo

Nu är vår nuvarande lägenhet uppsagd. Jag skrev på pappret strax innan fem i eftermiddags. Helgen innan första juni går flyttlasset mot hyresradhuset. (hyres- biten är viktig! - de gratulerar mig till köpet på jobbet)

Nu ska vi ägna många kommande helger åt att gå igenom förråd, garderober och kartonger för att rensa bland sånt som inte använts sen förra flytten. Sälja en del tänkte vi göra också. Det är i alla fall planen...

Flytthjälp

Min jobbarkompis Jonas och hans sambo Lovisa flyttade från Jonas ungkarlslya i innerstaden ut till ett fint hus på landet igår. Vi var många som hjälpte dem, så det var mer trevligt mingel än slit - och det har man ju inget emot som flyttgubbe.

Jonas hade hintat om att
-Det blir piroger till lunch!
vilket jag tolkade som att det skulle ligga ett berg Gorbys-piroger bredvid en mikro på ett tomt köksgolv. Nu hade jag inte haft nåt emot gorbyspiroger på köksgolvet, men när det var dags för fika dukade några av deras släktingar fram hembakade mackor, bullar och kakor i mängder. Lunchen var hemlagad köttfärslimpa med kantarellsås, och de där pirogerna skulle de tydligen ha till middag sen och det stod nog knappast Gorbys på dem... Riktigt gott var det och en glad överraskning!

Äntligen

Sofie var glad när jag lämnade henne på dagis imorse. Äntligen!

Det är tydligen sportlov så det var nästan öde när jag kom och skulle lämna på morgonen. Jag fick stå och hojta ett tag, och när de väl kom var det för att telefonen ringde och inte för att de hört mig. Men det är ganska vanligt att de öppnar dörren mellan stora och lilla avdelningen på morgonen och då kan de vara långt borta.

Efter telefonen var avklarad och vi pratat lite var det dags för Sofie att lämna min famn och flyttas över till frökens famn. Hittills har det även inneburit att hon slutat vara lugn och börjat gallskrika. Men idag sträckte hon ut armarna och ville komma till fröken!

Jag brukar inte vara så känslig för om lämningen går bra eller inte. Men det var faktiskt en mycket bättre känsla att cykla till jobbet med bilden av en lugn Sofie hos fröken, än en Sofie som gallskriker och sträcker armarna efter mig när jag går.

Hoppas det fortsätter så här!

Akne

Jaha, så var det dags igen. I fredags kände jag det första tecknet, en liten bula i huden som gjorde ont när jag borstade tänderna. Och idag är den i full blom, finnen.



Jag är 29 år. Och jag har akne. Så är det, och det har jag lärt mig leva med. Men jag vill bara ha några saker sagda:

• Akne är en bakteriell hudsjukdom
• Att kalla akne för "ungdomsfinnar" är inte rätt - många har akne hela livet även om det är vanligast just i tonåren
• Clearasil borde förbjudas - akne börjar 1-2 veckor innan det syns och ingen tvål i världen kan göra nåt åt saken när det gått så långt
• Det finns mediciner/preparat som faktiskt hjälper (jag använder en kräm som heter Basiron, receptfritt på apoteket, som jag tycker hjälpt väldigt mycket)

Det här är inget roligt inlägg att skriva. Akne har, framförallt under mina sena tonår, varit något skamligt och mycket känsloladdat. Jag tycker fortfarande det är jobbigt och pinsamt. Jag har små ärr på mina kinder som jag kanske inte haft om jag bara läst in mig på rätt information. Men det dröjde tills ganska nyligen innan jag tänkte om och började medicinera, och även om jag nog inte kan se fram emot att nånsin slippa akne helt dyker den faktiskt upp mer sällan nu.

Här är ett föredrag från Stanford där historien om en framgångsrik aknemedicin berättas. Det är en bra historia och den belyser också problemet med akne på ett bra sätt: många "kändisar" använde deras medicin men ingen ville berätta om det offentligt. Och viktigast av allt: hon berättar att det faktiskt finns medicin som hjälper, krämen jag använder innehåller samma aktiva ingrediens som den produkt hon tog fram:

The Story of Proactiv Solution - Katie Rodan (Proactiv)

Budgetist!

Ok, dags att dra igång webservern i garderoben och lägga ut länken till:



Jag har ju hintat om att jag ägnat en del av min pappaledighet åt att skriva ett budgetprogram, och här är det. I presentationen från hemsidan:

Varför Budgetist?

Jag betalar nästan alltid med mitt visa-kort. På mitt kontoutdrag finns information om:

• Vad jag köpt
• När jag köpte det
• Hur mycket det kostade

Varför ska jag då behöva mata in allt detta igen när jag vill göra en budget? Och om jag vill använda Excel för att göra en budget: varför ska det vara så svårt att kopiera in mina data dit? (Jag har mer än en gång fått skriva om alla siffror i ett kontoutdrag för att Excel inte begriper hur svensk valuta och datum formatteras av min bank..)

Budgetist är svaret!

För att göra en komplett budget behöver man bara kopiera kontoutdraget från sin vanliga internetbank och klistra in i Budgetist. Budgetist kommer sen att gå igenom transaktionerna och dela in dem i kategorier. Sen är det klart, och man kan utforska sin ekonomi!

Belöning

Vi var ute och tog en lång barnvagnspromenad igår, och då var det gott med lite belöning när vi kom hem.



Nu har förresten jobbet rullat igång. När jag fick frågan hur det skulle bli att börja jobba igen efter pappaledigheten brukade jag svara:
-Jag kommer komma in i det efter bara nån dag.

Och nu har jag kommit in i det. I fredags satt jag mest och pratade men idag har det dragit igång med sån fart att det är bäst att akta sig för whiplashskada. Men det är kul att vara tillbaka i vuxenvärlden igen.

Fast jag kan fortfarande inte komma ihåg lösenordet till unix-nätet...

Influensa

Nu är Linn sjuk. Så jag vabbar fortfarande (vab: vård av [sjukt] barn, om nån undrade). Influensa tror vi det är. Och det är bra, för det vaccinerade jag mig mot i höstas.

Att vara sjuk är trisst, så här är en rolig video på en bebis som leker! Två timmar ihoptryckta till två minuter:

Första dagen: vab

Idag har jag arbetat precis två år på Saab. Och det skulle ju varit en arbetsdag idag. Men det blev det inte. För Sofie är sjuk.

Influensa tror vi att det är nu. Från början trodde vi det var vinterkräksjukan, för hon blev sjuk snabbt med feber och kräktes i förra veckan. Men sen gick kräkningarna över och nu har hon "bara" haft feber. I fem dar.

Ikväll klagade Linn på att hon hade ont i huvudet. Vi "pep" henne (de nya öron-termometrarna är underbara!) och hon hade 38 grader...

Sista dagen

Så har det gått fyra månader. Pappaledigheten är slut. Grovt sett kan jag dela in de fyra månaderna i fyra olika faser:

1. Duktiga pappan: laga mat, städa, promenader, leka.
2. Sommarlov: spela dataspel.
3. Programmering: jag har skrivit ett budgetprogram (som jag ska blogga om vilken dag som helst nu)
4. Webmaster: försökte få ihop en server med en hemsida till budgetprogrammet (vilket var omständligt, men det ska vara klart vilken dag som helst nu...)

Nu kanske ni tror att jag låtit barnen löpa amok och gömt mig i datorn i tre månader? Men jag har faktiskt varit en ganska duktig pappa även när jag har ägnat mig åt olika projekt! Bara inte lika ambitiös som första månaden.

Det är både trisst och roligt att börja jobba igen. Kommer sakna att vara med barnen, såklart, men det ska samtidigt bli kul att vara vuxen och få lite att arbeta med. Projekten hemma är väl ett tecken på att jag saknat det.

En lustig och oväntad bieffekt av pappaledigheten: jag har blivit mycket bättre på att spela gitarr! Jag har spelat ur Den silvriga barnkammarboken och sjungit med barnen några gånger i veckan, och helt plötsligt insåg jag nu i januari att ackorden aldrig suttit bättre än nu och att vi spelar igenom halva boken! (Det är mååånga låtar i den boken..)