FRA? ingen fara
Kom från semestern i lördags. IKEA i söndags. Ki ägnade sista semestertiden åt att planera en uppgradering av vårt hem och ville köpa allt hon tänkt ut så snabbt som möjligt. Mycket pyssel hemma. Men det blev väldigt fint det hon tänkt ut: gardiner, nytt tyg på en fåtölj, matta, spegel och lite ommöbleringar. Kul med förändring!
Första arbetsdagen kändes mer som en lång fikarast. Vi är bara några stycken på jobbet än och det är ju faktiskt precis efter semestern. Så vi tar det lugnt och pratar semesterminnen. Och diskuterar FRA-lagen.
Jag är den enda som tycker FRA är bra. Så här tänker jag:
Eftersom FRA på intet sätt är till för att övervaka människor i den första kategorin, vanliga brottslingar, finns ingen större anledning för oss vanliga brottslingar att oroa sig. FRA-lagen är, som jag ser det, det naturliga steget in i en digital tidsålder för den signalspaning vi alltid bedrivit och som jag anser att vi bör bedriva.
Här fick jag mothugg:
De andra hävdade att FRA-lagen är skriven så att alla möjliga myndigheter ska kunna begära ut uppgifter. Jag vet inte hur det är, men om det är så är jag faktiskt emot lagen också.
De argumenterade för att det är hemskt att bli övervakade. Men vi är redan övervakade. Allt vi gör online och i kontakter med vilka organisationer som helst lagras. Titta på Enemy of the State, och kom ihåg att vi nu lever efter 9/11 och tio års teknikutveckling senare.
Men lever vi i ett skräcksamhälle? Ta Engla-mordet som exempel: Anders Eklund kommer körande i sin bil och blir fotad av en hemsk övervakare som mitt på ljusa dagen går omkring och tar slumpmässiga bilder utifrån vilka man kan sluta sig till vem som befann sig var. Var det inte det som var skräckvisionen? Att övervakning är hemskt? I så fall: var är insändarna som vill lyncha den anonyme fotografen?
Jag menar inte att all övervakning är bra. Övervakning är inte något som i sig är bra. Men det är något som rätt använt är väldigt lätt att motivera om man ser till fördelarna. Många anti-FRA-inlägg är inte riktigt vettiga i sitt totala hat mot allt vad övervakning heter.
Ta vägkamerorna som exempel: idag är vi övervakade för att vi inte ska köra för fort. Om det brottet motiverar ett övervakningssystem: varför ska vi då motsätta oss övervakning när det är rikets säkerhet som står på spel? Eller mord, misshandel, rån och våldtäkt för den delen - jag tycker nog att övervakning av städer skulle gå ganska lätt att motivera. Speciellt mot bakgrunden att vi idag övervakar mot något så, i sammanhanget, patetiskt som fortkörning.
Men det är klart, de jag pratade med var ju emot vägkameror också. Och då faller ju det resonemanget.
En bakomliggande orsak till det hätska motståndet mot FRA tror jag är piratkopiering och olaglig nedladdning. Men det är alltså ett missförstånd att FRA ska syssla med spaning mot fildelare.
Och vad gäller den nuvarande oppositionens motstånd mot lagen: genomskinligare skenhelighet får man leta efter. Hela grunden till lagen lades ju långt innan regeringskiftet.
Första arbetsdagen kändes mer som en lång fikarast. Vi är bara några stycken på jobbet än och det är ju faktiskt precis efter semestern. Så vi tar det lugnt och pratar semesterminnen. Och diskuterar FRA-lagen.
Jag är den enda som tycker FRA är bra. Så här tänker jag:
- Det finns två skilda anledningar att övervaka människor:
- De begår brott
- De hotar rikets säkerhet - Mot brottslingarna har vi polis, de får övervaka om de kan göra det troligt att de som övervakas har eller kommer att begå brott
- Mot kategori två har vi FRA, säpo, mfl (det var ett tag sen jag läste nåt av Guilliou eller Leif GW så jag minns inte exakt vad de heter)
Eftersom FRA på intet sätt är till för att övervaka människor i den första kategorin, vanliga brottslingar, finns ingen större anledning för oss vanliga brottslingar att oroa sig. FRA-lagen är, som jag ser det, det naturliga steget in i en digital tidsålder för den signalspaning vi alltid bedrivit och som jag anser att vi bör bedriva.
Här fick jag mothugg:
De andra hävdade att FRA-lagen är skriven så att alla möjliga myndigheter ska kunna begära ut uppgifter. Jag vet inte hur det är, men om det är så är jag faktiskt emot lagen också.
De argumenterade för att det är hemskt att bli övervakade. Men vi är redan övervakade. Allt vi gör online och i kontakter med vilka organisationer som helst lagras. Titta på Enemy of the State, och kom ihåg att vi nu lever efter 9/11 och tio års teknikutveckling senare.
Men lever vi i ett skräcksamhälle? Ta Engla-mordet som exempel: Anders Eklund kommer körande i sin bil och blir fotad av en hemsk övervakare som mitt på ljusa dagen går omkring och tar slumpmässiga bilder utifrån vilka man kan sluta sig till vem som befann sig var. Var det inte det som var skräckvisionen? Att övervakning är hemskt? I så fall: var är insändarna som vill lyncha den anonyme fotografen?
Jag menar inte att all övervakning är bra. Övervakning är inte något som i sig är bra. Men det är något som rätt använt är väldigt lätt att motivera om man ser till fördelarna. Många anti-FRA-inlägg är inte riktigt vettiga i sitt totala hat mot allt vad övervakning heter.
Ta vägkamerorna som exempel: idag är vi övervakade för att vi inte ska köra för fort. Om det brottet motiverar ett övervakningssystem: varför ska vi då motsätta oss övervakning när det är rikets säkerhet som står på spel? Eller mord, misshandel, rån och våldtäkt för den delen - jag tycker nog att övervakning av städer skulle gå ganska lätt att motivera. Speciellt mot bakgrunden att vi idag övervakar mot något så, i sammanhanget, patetiskt som fortkörning.
Men det är klart, de jag pratade med var ju emot vägkameror också. Och då faller ju det resonemanget.
En bakomliggande orsak till det hätska motståndet mot FRA tror jag är piratkopiering och olaglig nedladdning. Men det är alltså ett missförstånd att FRA ska syssla med spaning mot fildelare.
Och vad gäller den nuvarande oppositionens motstånd mot lagen: genomskinligare skenhelighet får man leta efter. Hela grunden till lagen lades ju långt innan regeringskiftet.