Det kan gå gick!

Det borde gå.
Det kanske funkar.
Vi hoppas det funkar.
Det funkar inte nu, men förhoppningsvis snart.
Nej nu är jag trött på det här, nu åker jag hem.

De senaste månaderna har jag varit releaseledare i projektet, med uppgift att hålla koll på arbete och olika saker som måste detaljplaneras. Som vad som ska vara klart och när det ska vara klart. Riktlinjerna har varit fullkomligt klara redan från början:

-Allt ska vara klart! Helst igår!

Det är klart att ingen faktiskt förväntar sig att allt ska bli klart igår. Men var drar man gränsen? Vad är rimligt att sätta upp för mål?

De mål jag satte upp var nog i tuffaste laget. På måndag ska det sista stora paketet med arbete vara klart. Det är det inte. Vi har tre timmar på oss på måndag att fixa det, annars missar vi deadline. Hur ledsen ska man vara om det inte går? Antagligen inte så jätte - vi har gjort väldigt mycket, bara inte allt.

Eftersom ... Vi visste inte att ... Vi antog att ... De höll inte vad de lovade ... Vi var istället tvugna att ... (vem bryr sig om förklaringar?)

På måndag är alltså releaseledaruppdraget slut. Även om det varit tufft kommer jag sakna det. Det är härligt att känna pulsen i projektet.

Har jag förresten berättat på bloggen att jag ska vara pappaledig oktober till januari? Spännande ska det bli!

Uppdatering 080609
Det är otroligt. Två gånger i rad har vi satt upp hårda datum när saker ska vara klart. Både nu, och samma sak för några veckor sen: inget funkade i torsdags. Men vi satte igång ett sista bygge och åkte hem. Jag tittade till det i fredags. Och idag fick vi det mesta att fungera! Otroligt, och jättekul att det gick!

(Det är svårt att skriva om jobbet så det blir engagerande, skriva om det så det blir begripligt tror jag inte ens jag får och jag vill inte tänja på gränsen)