Jobb, Jobb, Jobb. Och så lite blöjbyten.

Pendlarlivet är hårt.

Mina dagar börjar halv sex på morgonen. Då ringer väckarklockan (mobilen) och Ki sparkar på mig för att jag ska gå upp snabbt innan den går från högljudd till öronbedövande. Och framför allt för att jag ska klappa till den innan Linn går från halvklagandes till högljudd och helvaken.

När väckarklockan är tillintetgjord är det antingen duschen (mindre bra, jag åtekommer till varför), eller annars direkt till vällingkastrullen. Välling för barn under ett år är i princip odrickbar. Men sen kommer fullkornen in i blandningen, och då blir det bättre. Efter att jag insåg att literpriset på välling är lägre än literpriset på mjölk har jag börjat dricka det med gott samvete på mornarna. Fullkornsvälling lägger sig som en mjuk kudde i magen och gör bussresan som ska komma lättare.

Så har det blivit dags att borsta av tänderna och lufsa iväg till bussen. I fredags var det ljust när jag gick till bussen. I morse var det mörkt. Väl på bussen visar det sig snabbt om jag duschat eller inte. Utan dusch somnar jag vid Ica Maxi. Annars blir det vid Enköping om det vill sig illa.

Swebus kör Flogsta-Västerås på en timma. Jag kör Flogsta-Västerås på en timma. Jag stannar inte och tar upp passagerare på två ställen i Enköping, och inte tycker jag att jag gubbkör i marginalerna heller även om jag oftare blir omkörd än kör om. Väl i Västerås vaknar jag när bussen svänger av från motorvägen. Alltid. Så är det bara att lufsa iväg till jobbet, en lagom 10-minuterspromenad som får det att kännas rätt bra i kroppen när jag kommer till jobbet.

Sen är det jobb. Men det får jag blogga av mig om en annan dag.

Hemåt samma resa fast tvärtom. Jag läser på hemvägen ibland. Har en deal med chefen så jag får räkna bussläsning som arbetstid.

I Uppsala ringer jag Ki. Det är oftast samma samtal.

-Hej Ki! Jag är vid ICA.
-Ok, vad ska vi ha till middag? Kan du köpa?
-Jag vet inte vad vi sak ha till middag, trodde du tänkt på det..

Eller nån variation på temat: det är jobbigt att hinna med att planera middag. Det ÄR jobbigt att planera middag, både när man pendlar, eller när man som Ki försöker hinna med både krävande svenskastudier och att hålla nere tiderna för Linnpå dagis.

Men mat har det blivit. Hittills i alla fall. Bara en gång blev det kebab.

Så är det kväll. Vilket betyder timmen mellan disken är klar och det är dags för välling och läggdags. Ikväll blev det ett samtal till pappa, en blogpost, samt lite förvirrad läxhjälp till Ki. Hon sitter här bredvid och lyssnar på ett talband om kultur och behöver hjälp med saker som att förklara skillnaden mellan bete sig, uppföra sig, bära sig åt och att uppträda. Och vilka nyansskillnade som finns mellan dem.

Sådärja, nu ska jag gå och lägga mig.

Pendlarlivet är hårt.

technorati tags:välling, pendlarliv, trött

Blogged with Flock